Egentid

Igår kväll var jag och Molly själva hemma, Mattias skulle jobba i Småland idag så han åkte kvällen innan. Det är så sällan jag har en kväll för mig själv nuförtiden (och då menar jag ändå ”för mig själv med bebis”) så jag hade laddat med lite godis, en tidning och om jag skulle hinna något mer än tidningen så hade jag ett avsnitt av en serie på lut. Jag har alltid haft ett stort behov att vara ensam. När jag var singel under en lång tid innan jag träffade Mattias kunde jag längta hem på fredagseftermiddagen bara för att få vara själv och bara vara, se en film och ligga i soffan och filosofera lite. Sen blev det såklart för mycket ensamtid också som det kanske ofta blir när man är singel. Den ensamtiden som inte är självvald är något helt annat och den är bara hemsk. Men nu har jag iallafall gradvis kommit ur det här behovet av att vara ensam, det är mina power walks som får bli min ensamtid. Jag har aldrig någon musik eller annat på när jag går utan jag går och funderar istället och njuter av att låta tankarna vandra som de vill.

Huromhelst, nu filosoferade jag nästan bort mig i mitt försök att förklara att jag verkligen hade sett fram emot den där tidningen. Jag la iallafall Molly klockan halv åtta och var redo att gå all in på egentid. Såklart gjorde hon en av sina numera berömda power naps och vaknade klockan åtta. Men det gjorde inte så mycket, hon var på strålande humör och satt och lekte bredvid mig medan jag pratade i telefon med en kompis som det var alldeles för länge sedan som vi hördes. En väldigt bra kväll ändå med andra ord.

Idag var mormor här och vi tog en långpromenad i regnet till affären och handlade lite gröt och välling till Molly.

Mattias kommer hem sent ikväll så jag hoppas få revansch på tidningen och godiset. Vem kunde förresten ha anat att egentid för mig skulle betyda att jag såg fram emot att läsa en tidning där en av artiklarna handlar om bajs? Högst oväntat.