Idag går jag in i vecka 33 och bebis är enligt appen ca 40 cm lång och väger runt 2 kilo. Jag har väldigt svårt att förstå att han ska öka till nästan det dubbla i vikt ? Senaste veckan har det känts att det har blivit lite tyngre, framförallt på kvällarna när jag har hållit igång hela dagen så är det tungt att gå och svårare att hitta en bekväm position i soffan. Men det är fortfarande inte i närheten av så tungt som det var med Molly, det är märkligt att det kan vara så olika. Vid den här tiden i den graviditeten snittade jag väl 2-4 timmars sömn per natt och hade ont och kände mig extremt otymplig. Nu sover jag som en stock (bortsett från när jag blir väckt av Molly då) och behöver oftast inte ens gå upp på toa. Så jag är väldigt tacksam över att må så här bra så långt in i graviditeten. Men det är ju inte utan att jag börjar längta efter att inte vara gravid längre, att inte behöva tänka på vad jag äter och dricker, att inte vara så tung och svullen i kroppen av vätska, att kunna välja på fler än fyra plagg i garderoben och så vidare. Men framför allt på grund av den bästa anledningen av alla såklart, en liten bebis att snosa på ❤️
Nu har jag ju äntligen kommit igång med sortering av bebiskläderna och det fanns många fina plagg kvar sedan Molly var nyfödd. Vi var helt förundrade över hur liten hon har varit när vi höll upp alla små pyjamasar och bodys ? Det visade sig att det nog inte är mycket alls, om ens något som behöver köpas i klädväg till den första tiden. Möjligtvis någon form av ytterplagg om det fortfarande är kallt när han kommer. När Molly kom blev det högsommarvärme bara några dagar senare och den lämnade oss inte på över tre månader, så några varma ytterplagg behövde inte införskaffas till henne. Det känns bra att börja få lite koll på sakerna iallafall, även om det är tidigt än så vill kontrollmänniskan inom mig vara ute i god tid 🙂
Kram!
Senaste kommentarer