Kallt som kaffe

Igår vaknade vi och skuttade upp ur sängen klockan halv sju, iallafall så mycket skutt som det går att åstadkomma som trött småbarnsförälder. Bil efter bil rullade in på uppfarten och redan strax efter klockan sju ställde de första väggen på plats. Jag är så imponerad av snickarna som var här, de körde på i över 12 timmar och satt knappt ner och vilade någonting på hela dagen. Det gick tydligt att se hur trötta de var framåt kvällen, på förmiddagen nästan sprang de dit de skulle men på eftermiddagen och kvällen så rörde de sig betydligt långsammare. Vilket jobb de gjorde, de kan inte ha haft något större problem med att somna när de väl kom hem.

Jag hade aldrig sett ett hus resas förut så det var riktigt spännande att se hur det gick till. Det var så fascinerande att se hur alla delar till huset som är byggda i fabrik fogas samman på plats med millimeterprecision. Eller så var det oftast iallafall men några gånger fick vi se tigersågen plockas fram för att bitarna skulle passa ihop 🙂

Nu står det äntligen där, vårt hus! Som vi har planerat och framförallt väntat på detta och nu är det verkligen på plats. Så roligt att äntligen få se hur det blev i verkligheten och inte bara på ritningarna. Valen vi gjorde med olika fönsterstorlekar och ytterdörrarna och framförallt hur huset som helhet skulle se ut på tomten. Det har varit jättesvårt att föreställa sig hur stort och högt det skulle upplevas innan vi fick se på riktigt. Och det blev ju precis så fint som jag hade hoppats på, kanske lite finare till och med.

Den här vyn möttes vi av imorse ? Det ska också dit en veranda och en balkong ovanför entrén men jag misstänker att det kommer att dröja lite innan det kommer på plats.

Så nu står det alltså här och nu blir det några månaders otåligt väntande på att få flytta in samtidigt som det ska bli så himla spännande att följa arbetet och se allt mer av huset ta form, både invändigt och utvändigt.